Övervinner man någon gång sin rädsla?..
Härliga söndag, eller inte! Idag är humöret verkligen inte på topp och huvudet känns som de ska sprängas i tusen bitar. Mesta dels har jag bara legat i soffan och småkollat på film hela dagen, försökt sova lite men inte kunnat somna. Men då somnar jag förhoppningsvis i tid ikväll.
De senaste dagarna har mycket snurrat runt i huvudet.
Varför? Hur blev det så?
Mm, inte kan man få det lätt någon gång. Och alltid när man bestämmer sig för att nu släpper jag detta och går vidare. Och att man förtjänar bättre än såhär. SJÄLVKLART ska det alltid finnas något som får en att falla tillbaks. Tror allt hade varit lättare om man fick en förklaring, men det var väl tydligen för mycket begärt eftersom det enda man fått höra inte alls stämmer överens med det som sägs. Tror rädsla spelar stor roll i det här, och att saker och ting blir för seriösa snabbare än man själv kunde tänka sig. Är man inte van vid det, så självklart får man sig en tankeställare. Men ska rädslan få störa över ens liv hela livet? Någon gång måste man väl ändå besegra den för att man själv ska kunna bli lycklig på allvar?
Vet i allafall en sak, att tid finns det inte gott om så jag tänker inte slösa allt för mycket tid till att vänta längre. Livet är för kort för det.
Allt känns som ett enda stort ?......
/M,
De senaste dagarna har mycket snurrat runt i huvudet.
Varför? Hur blev det så?
Mm, inte kan man få det lätt någon gång. Och alltid när man bestämmer sig för att nu släpper jag detta och går vidare. Och att man förtjänar bättre än såhär. SJÄLVKLART ska det alltid finnas något som får en att falla tillbaks. Tror allt hade varit lättare om man fick en förklaring, men det var väl tydligen för mycket begärt eftersom det enda man fått höra inte alls stämmer överens med det som sägs. Tror rädsla spelar stor roll i det här, och att saker och ting blir för seriösa snabbare än man själv kunde tänka sig. Är man inte van vid det, så självklart får man sig en tankeställare. Men ska rädslan få störa över ens liv hela livet? Någon gång måste man väl ändå besegra den för att man själv ska kunna bli lycklig på allvar?
Vet i allafall en sak, att tid finns det inte gott om så jag tänker inte slösa allt för mycket tid till att vänta längre. Livet är för kort för det.
Allt känns som ett enda stort ?......
/M,
Trackback